larssonm.blogg.se

medaljens baksida

Kategori: Allmänt

Har vart hyfsat produktiv idag, började lite knasigt men lyckades iallafall fixa stallet och promenera Dina före jobbet, åkte sedan tillbaka efter och motionerade Dina & Bubblan en vända till. Imorgon är det slut på Dinas husarrest och hon får gå i hage halva dagen :-) Sedan har även Felix och jag hunnit med att bada på gustavsvik, var sjukt roligt faktiskt och känns som att jag kommer utnyttja mitt årskort där så mycket som möjligt!
 
Så mycket som möjligt ja, hur mycket är möjligt? Har någonstans på något sätt motiverats till att sätta relativt höga mål, ha ett konstigt intresse och givetvis så krävs en del för att ta sig dit. Hur mycket är det värt då? Vad är realistiskt att förlora för att i slutänden segrat och nått sitt mål?
Bella & Moa 2009, redan då otroligt ocoola.. :-)
Jag saknar många av de vänner jag en gång vart nära och umgåtts med. Dock så har jag ett sådant liv att jag inte kan underhålla alla bekantskaper jag har. Vilket är helt tragiskt, jag har träffat otroligt många underbara människor men det är i princip helt omöjligt med 24timmar på ett dygn att jobba, träna, äta, sova och umgås med alla med den målsättning jag har. Det är inte helt enkelt att hålla på med hästar.. Kan många gånger känna mig lite ledsen över sådant, att jag till exempel prioriterar tävlingar framför galna fester eller att åka till stallet i 20minusgrader istället för att fika med tjejerna som de flesta andra..
Samtidigt är det ju ett val jag gjort och jag har en, kanske mindre, stadig skara härliga människor som på något konstigt vänster står ut med mig, De behöver ingen direkt presentation, för även om jag kanske är dålig på att uttrycka det så tror jag att de innerst inne vet. Tror också att man med vissa personer vet att även om man inte träffats på ett tag så har man ändå alltid varandra.
Därför saknar jag Bella extra mycket, hon har väl precis som alla människor vissa brister men jag älskar henne med dessa inkluderade väldigt mycket. Vi gjort nästan allt man kan tillsammans, ett tag bodde vi i princip ihop - har otroligt fina minnen från den tiden! Bella är en vän som man alltid kan räkna med, hon säger som det är och styr många gånger upp, typ när jag bara gör maten halvfärdig.. eller när jag håller på att komma sent, eller när jag inte vill åka till stallet ensam, då hänger hon alltid på! Hon har alltid de bästa filmerna på g, hon har alltid de snyggaste kläderna i garderoben, hon har alltid minst tio galna-skratt på lager och får mig att må sjukt bra! Snart är hon back in town och ingen är lyckligare än mig :-)
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: